Advice to citizens in their dealings with Norwegian Social Services (which are very similar to Swedish Social Services):
1. Shut up, everything you say will be used against you;
2. Immediately get in contact with an attorney/solicitor;
3. Get a psychologist even if you're healthy, you may need one [after Social Servives have finished with you];
4. Do not accept any help from Social Services because they will interpret that to mean that you can not manage your life;
5. Do not accept any offer from a Mothers' Home - it's not a helpful institution, but a monitoring centre;
6. Ask for written reasons for any decisions you may face;
7. Appeal all decisions [made by Social Services];
8. Do not accept any offer of placement in emergency foster care - you may never get your child back;
9. Remember that when Social Services talk about social assistance, what they really mean is state care or supervision;
10. If you need help, use friends and relatives - or manage on your own.
Tio bud till dem som kommer i socialtjänstens/barnevernets blickfång:
1. Håll käft, allt du säger kommer att användas emot dig;
2. Ta omedelbart kontakt med en advokat;
3. Skaffa en psykolog även om du är frisk, du kan ha behov av det;
4. Ta inte emot någon hjälp, det kommer att tolkas som att du inte klarar dig själv;
5. Ta inte emot erbjudande av plats på mödrahem: Det är inte en hjälpinstitution, utan en övervakningscentral;
6. Begär skriftlig motivering till alla beslut som du utsätts för;
7. Överklaga alla beslut;
8. Ta inte emot erbjudande av placering i jourfosterhem. Du får inte tillbaka barnet;
9. Kom ihåg att när socialtjänsten pratar om hjälpinsatser, så menar de i regel omhändertagande eller övervakning;
10. Behöver du hjälp, använd vänner och släktingar - eller klara dig själv.